The capital city

Det känns lite som om jag inkräktar här. Som om Johanna tagit över bloggen och skriver att jag är självrättfärdig ( fast hon inte vet vad det betyder) och döv. Som i och för sig är väldigt sant då (fat hon fortfarande inte vet vad det betyder)!
Igår kväll var jag i huvudstaden av vårat avlånga land (alltså, Johanna, Stockholm, ja). Vi tog tunnelbanan till hötorget och gick till Rigoletti för att se femte delen av Resident Evil, "Afterlife". Hade ingen aning om att det var premiären, innan det kom fram en man med mikrofon och strålkastare på sig som berättade det. Jag blev helt överlycklig. Premiären av en zombiefilm jag älskar. I 3D! Oh la la, c'est très bien! Men efter några minuter av filmen började jag bli yr i huvudet av 3D-glasögonen som inte alls var som vanliga 3D-glasögon. Bilden var noll skarp och allt snurrade. Efter ett tag ylade någon i publiken att man skulle vända upp och ner på dem. Några garvade och jag trodde att det var ett skämt. Sen såg jag att sällskapet hade vänt på dem, och när jag provade: Tack och lov! Jag prisar denna människa stort som ylade! Filmen var underbar och extremt värd att se. Bättre än de andra fyra, vågar jag säga. Sättet de filmade på + ljudet var superduper.
Efter bion, tillbaka till söder och in på en indisk resturang. Det var proppfullt med snygga södermänniskor och varmt så in i helvete. Men ändå, atmosfären var så himla go och mysig. Vi hade bokat bord för 5, men de tryckte in oss i ett hörn med ca 4 platser. Vi tjejer tryckte in oss på bänken som satt fast i väggen, medans "de andra" fick ta stolarna. När vi fick menyerna, så sänktes plötsligt bänken några centimeter med ett braaaaaak. Mitt hjärta gjorde en trippelvolt. Det visade sig att bänken hade lossnat från väggen i andra sidan av rummet. Som tur var satt vi på den säkra sidan. Men ändå liksom, bänken lutade farligt läskigt. Jag beställde en rätt där det stod MILD MED STORA BOKSTÄVER; ändå visade sig min rätt vara 10 gånger starkare än de andras. De sa att mild säkert betyder tvärtom på indiska, och det förstår jag fullkomligt inte. Jag tror jag tappade smaksinnet + blev snuvig. Då ere illa hörru.
Servitören kom med någon specialbeställning till oss, pekade på en i taget och sade något.Sen undrade vi: "Vad sa han?" Pekar på den ena: "Varm". Pekar på den andra: "Inte varm". Que?
Sen stängde de runt halv elva, ovanligt tidigt enligt mig. Men även fast 3D-glasögonen var missbildade, även fast bänken höll på att ta livet av mig, även fast maten brände sönder my tastebuds, så var det den bästaste kvällen på länge. Jag är glad på riktigt! Tack. Och hej. då.
Nu vill jag ha godis.

Silvergruvan

Idag var det 2 grader kallt. Jag var tvungen att ha jeans på mig, och en fleece. Men herregud, människa, vart befinner du dig? frågar du då. Jo, jag befinner mig hemma just nu! Men här är det inte 2 grader, här är det snarare 22.

Jag har klättrat runt i en silvergruva! Jag fick ha en väldigt lustig hjälm på mig, en såndär "arbetarhjälm" som man har för att inte få stenbumlingar i huvudet. Men om, bara om, man skulle få en stenbumling i huvudet skulle självklart inte den lilla märkliga hjälmen hjälpa särskilt mycket. Man har den bara för syns skull. :)
Men en viss person tyckte det var jättekul att kasta småsten på min hjälm. Då svarade jag med en salva av grus. Så det så.

Vi var nere på ca 155 meters djup, och det var lite häftigt. Jag var nog bara på 60 meter förra gången. Den lustigaste salen i gruvan var dock bröllopssviten! Den var riktigt cool. Fast det var inte cool som i kall, utan den var uppvärmd, såklart! Det var silvertema på möblerna. Det var fint. Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att spendera en bröllpsnatt där! Ensamma i en grotta. Det du.




Fast när jag var där var det en mycket coolare lampa. Den var i silver. Otippat va?

/ Gabbi


Malmö + Köpenhamn

Jag har funderat lite på att övertala pappis eller mammis att flytta till Malmö. Det verkar vara en stad som passar mig utmärkt. Fast jag skulle bli så enormt ensam, och ännu mer osocial för den delen. Inte för att man inte kan lära känna nya människor, för det kan man ju självklart. Men mina kära vänner här skulle saknas enormt mycket. Det skulle kännas rejält i hjärtat. Och så vet jag ju redan svaret: nej.

Men iallafall, Malmö och Köpenhamn var väldigt mysigt! Bara tanken av att kunna ta tåget över sådär till grannlandets huvudstad gör mig galen. Det är ju skitsmart fast jag inte förstår ett skit av vad de säger. Men det har sin charm!

Vi hann knappt vara i Malmö innan vi tog tåget över havet. Värmen var outhärdlig och inne på tåget var det inte trevligare. Väl där möttes jag av alla människor inne på tågstationen. Oh la la. Det var inte få! Av någon konstig anledning verkar Köpenhamn vara en mycket storstadigare stad än Stockholm. Det kändes lite som en blandning av Budapest och New York med en liten touch av Stockholm! Men vilken fantasktisk blandning. Mindre fantastiskt var Ströget. ALLA DESSA MÄNNISKOR I DEN VÄRMEN. Jag fick lite smått ångest sådär. Det kom en tjej fram och frågade om jag ville vara med i en reklam, men jag fattade inte vad hon sade så jag tackade nej! Det var när vi kom in på lite bakgator som man kunde ta sig tid att njuta av omgivningarna. Som jag ju gillar.

Och här kommer mina bilder:



















Don't question the fat "gabrielleS". Det är min idé!

/ Gabbi


Brandlarm, Yiha!

Det måste vara meningen att jag inte ska blogga idag. Fast jag har så mycket att berätta!

Nyss när jag skulle börja skriva här så ringer telefonen här på hotellrummet. Jag lyssnar på musik och ber M & M svara. De säger att vi ska gå ut, för att personen som ringde sade det. Efter ca 15 sekunder kommer Sara som ett skott, panikslagen till max, och säger åt oss att komma på direkten. Jag hinner grabba iPhonen (viktigt sörrni!), skorna men inte nyckeln. Det springer runt människor i korridorerna i underkläder och badkläder, och helt normala kläder för den delen. Väl utanför, barfota och fin, kommer räddningstjänsten i full fart och rusar in i byggnaden.

Och vad var orsaken då? Vad hade hänt? Jo, det skall jag berätta minsann, BASTUN VAR ÖVERHETTAD. :)

Det var orsaken till att jag skakade som en idiot. Fast tur iallafall att vi har en blixtsnabb Sara som kommer till undsättning! Och by the way, så tillhörde rösten i telefonen till min lille pappa. Fast det fick vi veta senare dock...

Men det var absolut inte detta jag skulle blogga om. Jag har varit i Stenshuvud Nationalpark idag! Ibland önskar jag att jag kunde ta med mig bokskogarna hem. Och HAVET. Havet kan bo i en ask i mitt rum, så jag kan ha det hos mig när jag behöver det. För vad är vackrare än havet, eller doftar godare?


Lilla jag vid det inte så lilla trädet. Och ja, jag är en trädkramare!

/ Gabbi



Sommardröm

Hej alla glada. Och alla de som är på sämre humör också, självklart.

Snacka om att den här dagen har varit lite utav en sommardröm. Ute på landet med en av de allra bästa, Mili. Det var superfint väder hela dagen - och varmt! Vi cyklade, tog ett dopp och solade lite på stranden medan vi åt sockerkaka. Sen bar det av till en liten kiosk i närheten. Jag bjöd henne - och mig själv! - på mjukglass. Godis.

Jag har bara haft ett brett smajl i ansiktet hela dagen. Jag är glad. FAST jag fick lov att gå upp kl 8 imorse, för att Mili hotade att ringa mig tills jag svarade. Då går jag nog hellre upp frivilligt! Och nu får jag nog ta och skynda mig lite, jag har en kvart på mig ungefär. Jag slänger in lite bilder iallafall:









Den sista bilden fick följa med, bara för att jag tycker att den är välldans fin. Och jag vill gärna skriva Puss & Kram, men vi har ju en liten text längst ner som säger så åt mig. Så ja.... ja. :)

Fast man kan väl inte få nog av kärlek va? Så ni får en dubbel idag. PUSS & KRAM!

/ Gabbi

 


RSS 2.0