halva var

Hej. Jag ville bara berätta för dig att du är viktig. Det är så svårt att få till något att skriva. Om dig. Till dig. Men jag älskar dig. Du är viktigast av all, för alltid. Och jag vill tacka också. Älskling du har räddat mitt liv. Jag var så nära, jag berättade aldrig hur nära. Och jag kanske inte ens borde berätta det här för dig. Därför skriver jag det här, då är risken i alla fall lite mindre att du läser det. Men jag vill ändå berätta, ju. Jag satt där på en sten, några dagar efter min födelsedag. Jag hade 26 tabletter med mig i fickan. Och en flaska saft, av någon anledning. Och det var kallt och allt gjorde ont. Men det gick inte. Jag kunde inte. Jag kan inte lämna dig. Jag kan inte göra så mot dig. Och jag vet inte vad som händer efter döden, men jag är säker på att jag inte vill uppleva det utan dig. Så du kan lita på mig när jag säger att jag inte lämnar dig. Jag kan inte. Jag vill inte. Aldrig. Gabrielle, jag älskar dig.

Kul att ha en blogg när man inte ens skriver i den?
Näää, det här måste det bli ändring på. FÖRLÅT!

Det har hänt väldans massa grejer. Men jag tänkte att vi struntar i genomgången och bara tänker på typ.. idag?
Idag var det fikadags. Att fika med mina tjejer är nog det bästa som finns i hela världen. Det var bara det att en av dem fattades. Anna. Hon fick förhinder. Ytterst tråkigt. Vi saknade henne! <3
Men det var trevligt med dom andra två. Väldigt trevligt. Det är så himla skönt att bara träffas och få babbla av sig. Vi får se till att göra det oftare!
Ni är bäst, mina underbara vänner! ♥

/Jojjo

Jag såg ditt utkast, Johanna. :D

Av någon anledning har vi börjat misstolka allt alla säger. Och när jag säger vi, menar jag min knäppa vänskapskrets och jag. Det var ju egentligen Johanna som började. Vanliga fraser som misstolkas hejvilt: jag kommer, vi går ner, jag blev våt, du är stenhård, och så vidare. Till exempel på lunchen idag, då jag garvade åt att Johanna och jag är så himla synkade (såklart), så råkade jag komma emot mitt fulla vattenglas. Gissa om det hamnade mitt i prick...yes. Ett halvt jävla vatteglas och det säg ut som om jag kissat på mig. Och inte så lite heller! Sen sade Johanna att jag var jättevåt. Så ja....

Idag har varit en händelserik dag. Enligt mig, då.

MingalnavänJohannaärsjuktrolig. Till exempel, om man pratar men henne i telefonen så är hon fullt upptagen med något annat (datorn), FAST hon säger att hon är uttråkad. Svårt fall faktiskt, den där människan. Jag tänkte översätta holländska kaninsidor med henne under veckans gång. Bara tanken på Google översätt är hilarious. Användbart fast ändå så jävla kasst. Snacka om sjukt underhållande underhållning! Jag har funderat på en sak. Svamlar jag? Jag tycker jag är vid fullt medvetande. Även fast jag tänkte skriva tjocka ryssar istället för tjocka kyssar vid ett tillfälle. Sisådär lagom kul. Och jag har inte sjuka fantasier! Så det så. Btw, jag har fått en soffa i mitt nya rum. Var bara tvungen att dela med mig av den oerhört intressanta informationen till dig, kära läsare. Ha en rolig kväll, och God Kanelbulle som Jojjo skulle ha sagt! /Gabbi

Mod. Jag har tänkt på det idag. Vad är det för något? Något vi måste ta till oss jämt ch ständigt för att uträtta saker vi så gärna vill med inte egentligen skulle ha gjort.

Att ta till sig modet är inte lätt. Särskilt inte när man som mest behöver det. Men ibland när man gör det, kan hela dagen vändas uppochner. Både positivt och negativt sett. Det negativa kanske låter negativt, men när man väl fått ett nej (om det nu är svaret på din vågade fråga) så kommer du inte bry dig särskilt mycket om det. Du kommer bara vara stolt över att du över huvud taget vågade!

Om du däremot får ett ja (positivt), så kommer du kunna leva på det ett jäkligt bra tag. Just för att du vågade och vände allt till det positiva. Vågade göra det du aldrig kunnat tänka dig innan.  Och det är väl bara underbart?

Min poäng är nog att lyda det där som alla säger till alla: "Om du aldrig tar risken kommer du aldrig att få veta".  Så lyssna på alla jobbiga och patetiska råd du får som du har hört så många gånger förut. De funkar faktiskt!

Allt det här flög ur mig p.g.a förra veckans engelska glosor (courageous). Och lita inte på mig till 100%, för jag är ju som förstått lite störd. 99% blir nog bra.



/ Gabbi

Jag kom att tänka på en sak. När jag satt på bion luktade det oerhört mycket snus om killen bredvid mig. Och jag kan inte säga att det var äckligt, nä, snarare luktade det gott som inget annat. Jag tror jag håller på att bli galen. Jag tänker absolut aldrig snusa. Men lukta på det lite då och då kan väl inte skada? Jag har hittat en ny besatthet. Inte vaniljparfym; snusdoft! Nyaste hetaste grejen alltså! Och nu håller jag på att garva ihjäl mig åt att jag lägger detta inlägget i kategorin "Vardag".

Av någon anledning håller jag på att bli sjuk precis när jag minst önskat det. Om jag nu önskat det, som jag ju inte har. Och det stör mig. Och det stör mig att jag säger att allt stör mig nu för tiden. Sådär lagom stört!

När jag blir sjuk blir jag ynklig och kramsjukare än vanligt. Kramsjukan kanske kommer med själva sjukdomen? Eller är kramsjukan själva sjukdomen? Fast man kan väl inte bli sjuk av något som har med kramar att göra. Självklart inte. Bara när man kramas när man är förkyld. Som jag är. Eller håller på att bli. Tror jag. Säkert den där "MILDA" indiska kryddan.

Så här har du en som sitter och ylar på mamma. Mamma, kom och krama mig. Och om du vågar dig hit skall jag banne mig krama dig med. Så passa dig!

Det känns lite som om jag inkräktar här. Som om Johanna tagit över bloggen och skriver att jag är självrättfärdig ( fast hon inte vet vad det betyder) och döv. Som i och för sig är väldigt sant då (fat hon fortfarande inte vet vad det betyder)!

Idag har jag träffat min käre morbror och hans flickvän. De är så himla goa!

Alldeles nyss såg jag något riktigt konstigt på nyheterna. De visar mögliga ostar i sina plastförpackningar. Sen ser man hur en kvinna i hårnät delar på osten, och tar bort den mögliga sidan, för att sedan omförpacka den och döpa om den. Bara sådär. Sen frågade de han som var ansvarig: Skulle du köpa och äta en sån här är ost? Och vad svarade han? Ja, jag skulle köpa en sån här ost! Clever guy... :) / Gabbi

När jag var i parken och såg Emajl, så var det Världsmiljödagen kommer jag ihåg. De bjöd liksom på ekologisk äppelcider och rabarberkompott. Gott. Nyss undrade jag hur jag kommer ihåg sådana onödiga detaljer, men sedan gick det upp för mig att ingen detalj den dagen var onödig. Allt var fullständigt nödvändigt.

Idag inhandlades fiskar. Ja, ni läste rätt: fiskar.